1734-1783 English painter. He trained in London with Benjamin Wilson before going to Rome in 1757, where he studied with Anton Raphael Mengs. In Rome he met Charles Compton, 7th Earl of Northampton, who paid him an allowance and in Venice in 1763 introduced him to Edward Augustus, Duke of York. The Duke commissioned a conversation piece of himself and his travelling companions (version, 1764; London, Kew Pal., Royal Col.). The figures are awkwardly posed, but the polished elegance of each shows the influence of Mengs. In 1765 Brompton returned to London with Nathaniel Dance and established a good practice with small-scale works in the manner of Johann Zoffany, such as William Pitt, 1st Earl of Chatham (1772; Chevening, Kent), which exists in several versions. He also produced portraits on a larger scale, including the enormous Henry Dawkins with his Family (1773; Over Norton Hall, Oxon).   Related Paintings of Richard Brompton :. | The Duke of York with his Entourage in the Veneto (mk25) | Portrait of Aleksandra Branicka lady-in-waiting of Catherine II | Admiral Sir Charles Saunders | lady-in-waiting of Catherine II | Admiral Sir Charles Saunders |
Related Artists:
mattsleiderstam
Adolf Ludvig Stierneld, född den 1 september 1755 i Stockholm död den 31 juli 1835 på Gripsholm, var en svensk friherre, politiker, hovman och samlare av historiska dokument, vilken av senare historisk forskning avslöjats som en av Sveriges mest förslagna och produktiva dokumentförfalskare. Stierneld var son till Samuel Gustaf Stierneld, vilken var chef för Västmanlands regemente, och vilken lär ha antecknat sitt regemente bland den nyföddes faddrar. Sonen inskrevs även endast sex månader gammal som volontär i samma kår. Oaktat denna militärståtliga början hann sonen ej längre än till ryttmästare vid livregementet, vartill han utnämndes 1781. Inom hovet anställdes Stierneld som kammarherre hos drottning Sofia Magdalena 1778. Han kom dock snart på mindre vänlig fot med Gustav III och tillhörde vid 1786 och 1789 års riksdagar ledarna för oppositionen inom adelsståndet. När kungen beredde sig att genomföra sina envåldsplaner, hörde Stierneld till de motståndare som arresterades. Till följd av sina förbindelser med ryske ministern hade han åsamkat sig konungens synnerliga ovilja, och när de övriga arresterade frigavs, sändes Stierneld till Varbergs fästning, där han kvarhölls till 1790. Genom sitt 1790 ingångna giftermål med grevinnan Kristina Charlotta Gyldenstolpe, dotter till Gustav III:s gunstling Nils Philip Gyldenstolpe, kom Stierneld snart åter på mera vänlig fot med hovet och blev 1792 överkammarherre. Vid riksdagen 1800 sågs han också, i likhet med andra ur 1789 års opposition (Magnus Fredrik Brahe, Claes Axel Lewenhaupt med flera) i hovpartiets främsta led.
WERFF, Adriaen van der
Dutch Baroque Era Painter, 1659-1722 Dutch painter and draughtsman. He was apprenticed to the portrait painter Cornelis Picolet (1626-79) from 1668 to 1670 and then from c.1671 to 1676 to Eglon van der Neer in Rotterdam. From 1676 van der Werff produced small portraits and genre paintings as an independent master; the Cook and Hunter at a Window (1678; New York, priv. col.; see Gaethgens, no. 2) and Man and Woman Seated at a Table (1678; St Petersburg, Hermitage) perpetuate the thematic and stylistic traditions of Gerrit Dou, Gabriel Metsu, Frans van Mieris and Gerard ter Borch (ii) but are distinguished by their greater elegance and richness of costume and interior. Van der Werff's portraits date mainly from the years 1680-95 (e.g. Two Children with a Guinea-pig and a Kitten (1681; London, Buckingham Pal., Royal Col.)). The motif of children with animals recalls van der Neer, while the careful depiction of fabrics recalls the Leiden school of 'Fine' painters. His Portrait of a Man in a Quilted Gown (1685; London, N.G.) resembles compositions by Caspar Netscher and Nicolaes Maes: a figure leaning against a balustrade, before a landscape. Van der Werff's work is, however, more elegant, in part because of the depiction of fabrics, but also because of the inclusion for the first time of Classical sculpture, in this case the Farnese Flora
Jacobus Theodorus Abels
1803-1866